De kan ta ifrån dig ditt dagliga bröd
Expressen, 6 juli 2014
En ekonomi i djup kris och en börs med kurs mot himlen. I torsdags sänkte Riksbanken räntan med en halv procent. Från 0,75 procent till 0,25 procent.
Väljer man att räkna på annat sätt kan man säga att man gjorde sig av med två tredjedelar av sitt viktigaste styrmedel för landets ekonomi. Skälet till detta är att man gjort den bedömningen att Sverige fortfarande befinner sig i en ekonomisk kris och att ekonomin måste stimuleras.
De rent finansiella effekterna av åtgärden blev också omedelbara med sänkta boräntor och en kraftig försvagning av den svenska kronan. Om sänkningen även kommer att hjälpa de svenska företagen står däremot skrivet i stjärnorna.
Det är bara att hoppas på det bästa.
Allt som nu återstår är bara en ynka kvarts procent.
På Stockholmsbörsen fick man glädjefnatt. Den steg med dryga en och en halv procent. Närmar sig nu en ökning på tio procent under första halvåret 2014 och under de senaste 33 månaderna har kursen gått upp med 77 procent. Det vill säga i ungefär samma takt som Riksbanken satt in åtgärder för att stimulera den fortsatt dåliga ekonomin. För en logiskt och ekonomiskt tänkande person är detta naturligtvis en djupt oroande motsägelse. Det är inte Riksbankens räntesänkningar som förser oss med den mat och potatis som ytterst skall till för att hålla oss alla vid liv och det som driver börskurserna mot himlen är en förhoppning om att de skall leda till att det går bättre för våra svenska företag. Inte att det senare redan är ett faktum eller att det ens finns tydliga tecken på att ekonomin håller på att vända och gå mot rätt håll. I sammanhang som detta skall man vara försiktig med orden. Det är naturligtvis inte så att Sverige står på randen till en konkurs. I en relativ mening är vår ekonomi god och de problem som kan följa av att den är så mycket sämre på andra håll i vår omvärld har jag valt att tills vidare lämna därhän. Däremot skall vi passa oss väldigt noga för att dra slutsatser om dess styrka utifrån börsutvecklingen eller de rent privata belöningar som ständigt sänkta boräntor ger till de som äger sina bostäder.
Uteblivna förhoppningar ger dig aldrig pålägget på vardagens limpsmörgås och i värsta fall - när de kommer rejält på skam - är det så illa att de kan ta ifrån dig ditt dagliga bröd.
Undvik använda mamma som bulvan
Jag gjorde min första aktieaffär vid 17 års ålder. Jag hade sommarjobbat i byggsvängen och när bolaget skulle introduceras på börsen hade jag turen att tilldelas en mindre post genom lottning bland de anställda. Eftersom jag var omyndig var jag tvungen att använda min mor som bulvan och när kursen gick rakt upp i taket gjorde jag min första lärdom. Undvik att använda lilla mamma som bulvan.
Två riktiga kap att minnas
Under de följande 52 åren har jag köpt och sålt aktier för åtskilliga hundra miljoner. Under detta dryga halvsekel har jag gjort två aktningsvärda klipp. Det första på grund av att min engelske mäklare köpte på mig tio gånger så mycket aktier som jag avsett att köpa. Jag förlät honom misstaget så fort jag upptäckte vad som hade hänt med kursen under de tre dagar som gått till dess jag fick köpnotan. Det andra på grund av att jag var olyckligt kär i en kvinnlig mäklare. Följde ett råd som hon gav mig trots att jag vid sunda vätskor bara borde ha skakat på huvudet. Hon hade rätt, jag hade fel men eftersom kärleken övervinner allt blev det rätt ändå.
Några brända fingrar genom åren
Bränt fingrarna har jag gjort vid åtskilliga tillfällen genom åren. En gång så illa att jag höll på att förlora samtliga sex som bara girigheten kan sätta på din högra hand. Och om någon vill ha mina goda råd om aktier så räcker det med att läsa mellan raderna i det ovan sagda.
© Leif GW Persson
|