Professorns span-nytt Expressen, 29 maj 2016

ATT-SÄTTA-SIG-I-MÖRDARENS-STÄLLE-SPANING
Av den gode mordutredaren krävs att han utifrån de spår han säkrat skall kunna rekonstruera en händelse där han själv inte var med. Veva filmen baklänges om man så vill. Inte så sällan hamnar man i spårlöst land. Kanske inte så vanligt som många tror men väl där återstår då att pröva de alternativ som en människa med två händer, två fötter och ett huvud kan genomföra. Kreativitet.

ATT-SÄTTA-SIG-I-MÖRDARENS-HUVUD-SPANING
Ett sätt att försöka spåra en mördare i spårlöst land är att sätta sig i mördarens huvud för att den vägen finna ut vad som styrde hans steg. Problemet är att den genomsnittlige mordutredaren är betydligt mer begåvad, logisk och rationell än den mördare han jagar. Dessutom i en mental balans som de flesta mördare saknade när det hände. Det svåraste som finns för en tänkande människa är att kunna tänka som en dumskalle. De flesta mördare är inga ljushuvuden. Det fåtal som är det är ofta lättare att hitta av just det skälet att den utredare som letar efter dem trivs bättre med att ha dem i sitt huvud. Intuition, empati, introspektion till och med.

VAD-HÄNDE-MED-DIN GAMLE-BEKANT-SPANING
Undrar kanske den minnesgode läsaren. Jo, han heter Börje Sjöholm, ”Legendarisk mordutredare från Skåne” och på goda grunder. Inte som den där alltför vanliga typen som låter spökskriva böcker om sig själv där han klarar upp mord som han mest stökade till. Börje är den äkta varan och med tanke på att han kunde ha hängt sig kvar fem år i stället för att lägga ner i övermorgon är det naturligtvis trist. Nu ska han ägna framtiden åt högre värden som att umgås med familjen och snickra på sitt hus. Är han lika bra på det har både hans anhöriga och den skånska hembyggnadstraditionen anledning att göra vågen. Jag själv kommer att sakna honom.

© Leif GW Persson





Tillbaka
> Alla krönikor