 |
Professorns span-nytt
Expressen, 27 juni 2010
Läckberg-spaning
I veckan som gick gör jag en
kort avstickare till Oslo för att träffa mitt nya norska förlag. Just som jag
kliver på planet ringer presschefen för att förvissa sig om att jag är på väg.
"Vi ska göra dig lika stor som Camilla Läckberg", försäkrar hon och själv
tillbringar jag resan i ett tillstånd av svårartad existentiell ångest.
Flygtågspaning
Väl framme på
Gardemoen tar jag flygtåget in till staden. "Stig av på höger sida", manar den
kvinnliga högtalarrösten så fort vi närmar oss en ny station och eftersom vi som
sitter där färdas både fram- och baklänges och i sidled får jag ett nytt skov av
existentiella grubblerier. Ringer hustrun på mobilen för att få råd och hjälp.
"På höger sida i färdriktningen och det borde väl till och med du fatta", säger
hon bryskt. "Men jag åker ju baklänges, fast framåt, alltså, "invänder jag med
svag röst. "Då är det väl inte värre än att du vänder på dig", konstaterar hon
och avslutar samtalet.
Norsk krogspaning
På kvällen blir jag bjuden på middag. Äter "pir", stekt
småmakrill, med saltslungad nypotatis och färsk, stuvad vitkål. Till detta en
kall pilsner från Ringnes och en Löiten sommarakvavit, och i all sin enkelhet är
det en fullkomnad måltid. Vad hände med rödvinet och den sönderkokta torsken,
tänker jag förvirrat. Personalen som passar upp på oss är genomgående svensk.
"Våra egna polacker", konstaterar förlagschefen med ett leende som är så förnöjt
att det måste ha dröjt sig kvar i hans mungipor sedan unionsupplösningen 1905.
© Leif GW Persson
| 
|
|
|