Hösten har kommit till gården på landet där jag bor. Luften skär mot haka och skäggstubb när jag i arla väkten går ner till brevlådan för att hämta min morgontidning. Väl inne i värmen igen ser jag ut som ett vinteräpple i ansiktet. Rosig hy och glansiga kinder, klar i knoppen på det där viset som man bara kan bli genom att andas in den första doften av höst.

Mörkret kommer tidigare nu. Det sluter sig kring huset på landet där jag bor redan innan jag och min hustru har avslutat vår kvällsvard och hunnit tacka Vår herre för att vi fått ännu en dag tillsammans. Med detta sagt är det också hög tid att rekommendera några bra böcker för att hålla ljuset i ditt huvud vid liv medan naturen som omger oss alla släcker ned. Läsning som ett sätt att hålla undan mörkret omkring oss medan vi väntar på det nordiska ljus som om bara åtta månader skall befria åtminstone min kropp och få mig att hoppa huvudstupa från bryggan trots att det bara är fjorton grader i vattnet.

Minns ni Olle Möller? I min generation var han den svenska kriminalhistoriens mest kände mördare. En ohygglig figur, som våldtog och ströp både små flickor och vuxna kvinnor, en sådan som man skrämde oss barn med och om honom har jag just läst en mycket bra roman som samtidigt har vållat mig stora problem. Att den är väl skriven och väl berättad har enbart skänkt mig den där vanliga goda läsarglädjen men det som stör mig är författarnas dokumentära ambitioner och det noga redovisade förundersökningsmaterialet som plötsligt får mig att tro att han var oskyldig till de två mord som han dömdes för.

Att råka ut för detta efter 40 år av professionellt grundad och helt oreflekterad övertygelse om hans skuld är inte lätt. Särskilt inte om man som jag har druckit kaffe ihop med några av de legendariska snutar som satte dit honom och hört dem själva berätta om sina polisiära stordåd på Den Gamla Goda Tiden. Hög tid således att läsa en högst tankeväckande bok om skillnaden mellan Statens övertygelse om din skuld, din egen förvissning om din oskuld och den verklighet som kan rymmas där i mellan (Ebervall & Samuelson, Mördaren i folkhemmet, Piratförlaget 2012).

Jag har läst en förskräcklig massa kriminalromaner i mitt liv. Nio av tio av dem har varit uselt skrivna och för säkerhets skull handlat om historier som inte ens har varit värda att berättas. Återstår de resterande tio procenten av läsvärda böcker inom genren. Maj Sjöwall och Per Wahlöö har skrivit tio av dem. Deras serie på tio romaner om kriminalkommissarie Martin Beck och hans kolleger och deras samlade polisiära mödor mitt i vårt svenska folkhem och om jag nu skulle räkna upp de tio bästa "deckarna" som någonsin skrivits på svenska språket så är det så enkelt att Maj och Per har skrivit fem av dem. Med de resterande fem, där de hållit i pennan, är det även så praktiskt att de platsar på tjugo-i-topplistan.

Nu finns Sjöwall & Wahlöö i nyutgåva och dessutom har böckerna kompletterats med en massa intressant bakgrundmaterial i form av manuskopior och annat som berättar om deras tillkomst (Piratförlaget, 2012).

Tillhör du min generation skall du köpa boken om Olle Möller. Är du lika gammal som mina barn eller mina äldsta barnbarn finns det en stor chans att du inte har läst Sjöwall & Wahlöös tio romaner om ett brott och då har du en stor läsupplevelse som väntar på dig. Och om det nu är skillnaden mellan sant och falskt, rätt eller fel, oskyldig eller skyldig, som upptar dina tankar, och alldeles oavsett hur gammal du är, skall du givetvis läsa både Ebervall & Samuelsson och Sjöwall & Wahlöö. För att tända ljuset i ditt huvud och hålla mörkret borta.

© Leif GW Persson