1. Camilla Läckberg-spaning

Förhöjer gårdagens förmiddag genom att läsa en längre intervju i Svenska Dagbladet med en av världens mest säljande kvinnliga författare, allas vår egen Camilla Läckberg. Kärt samtalsämne på gården där jag bor, älskad av alla mina barnbarn som fått ta över den prenumeration på tidningen Min Häst som hon sedan flera år tillbaka betalar åt deras morfar med anledning av en litterär träta som han och hon hade för mycket länge sedan. Vad just den handlade om kan för övrigt göra detsamma. Allt är numera glömt och förlåtet trots att vissa dagar kastar längre skuggor än andra även när det kommer till det rent privata.

2. Inspirationsspaning

I intervjun passar Camilla bland annat på att avliva den bland många författare så omhuldade tesen om inspirationens avgörande betydelse för deras författarskap. "Inspirationen är en stor fet myt som författare vill hålla uppe för att behålla mystiken kring yrket", och av någon anledning kommer jag osökt att tänka på Björn Ranelid och den "Gudomliga Inspiration" som endast han har kommit i åtnjutande av. Åtminstone om man skall tro på vad han själv säger.

3. Lidnersk knäppspaning

Kommer även att tänka på sjuttonhundratalsskalden Bengt Lidner. I skolan betraktades Lidner som tung och trög och närmast lite eftersatt i en själslig mening tills det plötsligt vid elva års ålder knäppte till i hans huvud - en hastigt övergående smärta när proppen lossnade - och han blev alldeles som genomlyst i skallen. Djupa tankar, vackra ord och sköna bilder som bara strömmade fram med - kraften hos en vårflod - i hans tidigare tomt ekande hjässa.

4. Självspaning

Elva år kan tyckas som en lång tid men det hopp som många av oss lever med har lyckligt­vis större uthållighet än så. I kraft av det saktmod som följer av min höga ålder väljer jag också att icke ta ställning i sak. Nöjer mig endast med att konstatera att i mitt fall är vissa dagar bättre än andra även när det kommer till de dagar som jag skriver. Orsakerna till detta helt lämnade därhän.

© Leif GW Persson